EN LITEN PROMMIS


DANSADE HELA VÄGEN HEM

Känner lite såhär, att jag också hade viljat vara på festival ju. Typ bråvalla och sedan vill jag se håkke h idag, men jag lyckas inte ta mig dit och därifrån, så det skiter nog sig. Men annars så är allt ba bra här. Hejrå. Yranbilder från John de Sohn och Nause.

HELT GREIT



Ett till litet gäng med bilder från Oslo.

HOFFMAESTRO @ YRAN



Det blev bara lite halvbra bilder på Hoffmaestro från yran. Men det kan inte hjälpas. Här kommer några ändå. Blir förövrigt lite smått, nästan, nostalgisk (kan man bli det efter så kort tid?) när jag kikar igenom bilderna från den helgen. För det var ju en sån himla bra sådan.

HEJ OCH HEJRÅ

Idag far jag till Luleå och det känns asbra! Har haft fullt upp senaste tiden, men det har inte gjort någonting. Det gillas bara. I några dagar har Yvonne från Kenya bott hos oss och innan det bodde fotografen Mark Edwards här. Så det tycker jag har varit superkul. Sedan har jag jobbat på en del, fått lite nya besked, men annars har jag träffat lite fina vänner och sånt kult också. Förövrigt har jag bränt mig under fötterna då jag gick en barfotaprommis runt kvarteret. Asfalten var så varm så mina fötter är inte särskilt fagra just nu. Hehe. Lite ointressant kuriosa bara. Men som vanligt, ha bästa sommarn. Vi synes. Och jag ska försöka uppdatera lite mer i sommar än andra år. Hare bäst bäst bäst kompisar!

EN FAMILJ I KENYA

Jag har kort berättat om en familj i Kenya som vår familj stöttar. Här är bilder från alla de tre tillfällen jag träffat dem (utan kronologisk ordning). Det känns lite fel att dra upp typ hela deras livshistoria såhär över internet, men både de och jag vet att det finns ett syfte bakom och de har även gett mig tillåtelse att visa och berätta. Så här kommer lite delar ur hur deras liv har sett och ser ut.


Våren 2012 träffade vår familj Miriam första gången. Då hade hon och hennes familj inget hem för deras hus hade brunnit ned, det enda som fanns var sopor och ett litet tak. Miriam har epelepsi och hade tidigare trillat ned i kokande vatten och har därför stora brännsår över hela kroppen. För ett år sedan hade hon inte heller möjligheten att ta hand om skadorna. Under denna period hade hon även sitt fjärde barn i magen. 



Andra och tredje gången i Kenya träffade vi även resten av familjen. Mannen i familjen är 74 år och Miriam är hans andra fru. Han jobbar på soptippen med att samla skräp och det är på så sätt som familjen försörjs (ger ca 4-8 kr/dagen). Han börjar bli gammal och tar hem mycket skräp vilket skapar stora hälsorisker. Han var tidigare soldat i en konflikt i Uganda och han har burit med sig detta som senare kommit att påverkar hans liv mycket.
 
Barnen i familjen är fortfarande ganska små. Cornelius den äldsta, 12 år, kommer troligen spela en stor roll för familjens försörjning med tanke på hans pappas ålder och hans mammas hälsa. Cornelius har väldigt få vänner och får kämpa för att hitta motivation till att gå till skolan som han nyligen har fått möjligheten att börja gå. Det händer att han brukar han smita från skolan, men han jobbar också med att samla skräp som han säljer. Vi vet dock inte riktigt vad han gör med pengarna. Den hårda världen utanför kan vara frestande och det finns mycket droger, alkohol och inte minst limsniffningen som finns väldigt nära.

Denna familj lever fortfarande i en kamp, men vår familj försöker göra så gott vi kan för att kunna hjälpa dem. Det är inte genom någon organisation som vi stöttar dem, utan det är via vår kontakt och vän Yvonne som  vi fått kontakt med den här familjen. Jämfört med första gången vi sågs har de nu kunnat få ett nytt hus, hälsovård, skolgång, skoluniform, stöd för att få tillräckligt med mat och socialarbetare som ser till att det fungerar. Det värmer otroligt mycket att de så öppet släppt in oss i deras liv och hjärtan. Jag vet att man inte kan göra allt, men man kan alltid ta det en bit på vägen i alla fall. Något ni kanske märkt att jag tycker är väldigt viktigt.

BEARA BEARA

 
Det är inte varje dag min blogg agerar ***fashionblog***. Men idag kunde den inte låta bli. Vill så äckligt gärna ha en rygga (helst flera) från Barea Barea. Bland det bästa är ju att pengarna går till bra ändamål (de jobbar för att människor i Bolivia ska kunna leva under rättvisare och bättre förhållanden). Tror det kan bli svårt att låta bli att unna mä någon gång i framtiden (trots alldeles för dyrt för mig). Bilder snodda från hemsidan.

ÅÅÅÅÅH KÄRA FINA BÄSTA STUDENT




Det är så konstigt att det redan har gått ett år sedan studenten. Jag och Josefine smet in på bästa midgård idag och sedan har jag varit och kikat på lite flakåkning och allt sånt där. Känner att jag verkligen inte vet vad jag känner. Blir ju ba så glad av alla och så blir jag så himla nostalgisk och vill ba göra allt igen igen igen. Men sedan så dyker ju den där alldelles för stora känsloevven i mig fram som ba vill buuuääääähhhhhhhhh :''''''''(. Haha. Nämen det var (som sagt) utan överdrift en av de jobbigaste, roligaste och bästa dagarna i mitt liv. Fina student.

ps. bilderna i inlägget är både från förra året och i år. Snodde diverse bilder förra året och är inte helt säker på att jag skriver rätt namn, men tror de kommer ifrån: Frida, KrilleEvelina HAmandaHanna (och mig själv).

DOWNTOWN NAIROBI




Jag tror att jag aldrig har lagt ut några bilder från downtown i Nairobi. Faktum är att jag inte har spenderat så mycket tid där. Måste ärligt även få erkänna att jag inte känner mig hemma i stan på samma sätt som i slumområdena och jag tycker det tar ut sin rätt i bilderna. I min mening har det kännts mycket svårare att komma nära människor där. Det finns t ex gator (i det här fallet de mer slitna och ruffiga gatorna) där jag inte alls plockat upp kameran för att jag känner att jag inte kommit tillräckligt långt än. Att skapa större kontakt till människor i den här miljön är absolut något jag kommer jobba vidare på. Det ska bli spännande att se var man en dag hamnar och jag satsar ju på att utvecklas så mycket det bara går också.

THAT'S 90'S SHOW






När jag var i Norge för ett par veckor sedan var vi på lite 90-talsgallej. Och det var så himla, himla kul. Bara en massa gammgomusik hela kvällen, härliga och glada människor, dans och en stor potion med nostalgi. Sedan virrade vi bort oss en liten stund på Oslos gator för att sedan hitta tillbaka, sitta på balkongen med lite gitarrspel och mys tills solen steg upp. 5/5 toasters på det.

HEJ HEJ SOMMAR




Det bara skriker i mig så mycket som jag längtar uppåt nu. Det brukar som alltid bli så sista veckorna innan (som man vanligtvis kunde säga) sommarlovet. Jag far om nästan precis en vecka, så jag ska försöka fylla de här dagarna med roligheter så tiden går lite extra fort. Wiiiie.

ÅH.


Alltså åh. Säger ba det.

PANDA DA PANDA @ YRAN 2013



Panda Da Panda på yran 2013.

BILDER FRÅN BALEN 2013





Var och kikade (och fotade i vanlig ordning) lite på balen idag. Kände att jag ville spola tillbaka tiden lite sisådär ett år. Sista veckorna innan studenten, åh så himla bra det var. Kärlek. ps. ifall det är någon av årets balmänniskor som kikar in här och undrar om jag har någon bild på denne, fråga vettja! För det är inte helt omöjligt att jag har det.

HAR NOG ALDRIG GJORT ETT EGET INSTAINLÄGG TIDIGARE @EVELINARONNBACK

1. Fyllde 20 gamla år. 2. Tar sånglektioner och där har dom fint HP-citat som jag tyckte var tvunget att förevigas.


1. For till Siknäs och var bla på dop. 2. En kalasig mexicano-kväll.


1. Jag och bästa Towan hängde på Nydala. 5/5 toasters. 2. Fick ett rött tuggummi från tuggummiautomaten!!! Vilket händer ca 1/100 gr för mig (köper alltid sånna tuggisar om jag går förbi en automat).


1. For till Afrika och var glad. 2. Var i Afrika och var glad för alla härliga och inspirerande människor där, men blev frustrerad när jag började tänka på den rasism som finns runt om i världen.

1. For till Norge. Var på 90-tals partaj. 2. Sista kvällen i Oslo med finisarna.

1. Presspass under yran. 2. Amanda och Cissi återförenades på yran. Finaste.

1. Igårkväll, ville typ skrika för att livet var gött. 2. Och sen hade jag inga fler bilder efter det. Så det var det.

ALINA DEVECERSKI



Alina Devecerski - Brännbollsyran 2013

BRÄNNBOLLSYRAN 2013

Varje år har jag drömt om att kunna vara med och spela på yran och tänkt "nästa år kanske man kan", men hopplöst nog verkar alltid det där med skador stå ivägen. Jag får säga samma sak som jag alltid gör, nästa år kanske! Men nog om detta. I år fotar jag musiken på yran, vilket är superkul! Ovan har vi lite Panda Da Panda Och Alina Devecerski.

Follow on Bloglovin

RSS 2.0