BORKAN

 
Även om jag just nu befinner mig i Portugal så skadar det ju inte att ladda upp lite skidbilder tänker jag. Här är bilder från en eeeepisk topptur upp till Borkan. Passade på att kånka med kameran kvällen till ära.

SÄSONGEN I KITTELFJÄLL

Vilken säsong det blev och oj vad jag är glad att jag tog det där beslutet om att hoppa på hela Kitteltåget. Jag som hade cirka tiotusen olika planer (i vanlig ordning) för denna vår och där Kittelfjäll lixom dök upp bara sådär med ett beslut som då togs från en dag till en annan. Jag hade egentligen inte så mycket förväntingar inför det hela, utan jag gjorde som jag brukar - att dra och se lite vad som händer. Det som hände här var att jag föll, som att hitta en nyförälskelse, eller som jag skulle vilja kalla det, en återförälskelse. 
 
Ni som känt mig ett tag vet säkert att jag haft en hel del skador som då också satte stopp många år för bland annat skidåkningen. Att äntligen ge sig ut där igen och få leva ut den magi som skidåkningen kan ge en har varit så himla ovärdeligt för mig. Åter förälskats i något som tidigare känts som en så stor del av mig som jag nu verkligen känner fattats mig. I början av säsongen skrev jag också en instagrampsost som löd "Ibland brukar jag tänka på hon jag kallar Lill-Evve. Hon som redan då hade så mycket tankar och drömmar. Det känns alltid lite bra att ta hand om henne. Just nu lever jag ut en av Lill-Evves drömmar och är precis där hon ville vara då på samm sätt som jag är precs där jag vill vara nu. Att värna om sitt lilla jag kan betyda mycket tänker jag". Jag minns så väl hur mycket jag drömde om min första skidsäsong, väntat har den fått göra, men det är aldrig för sent att ta tag i ens drömmar som sagt, och vem vet, det var kanske meningen att det skulle bli just Kittelfjäll, just detta år, med just dessa människor.
 
Jag har fått leva många drömmar - andats natur, berg, skidåkning, fått jobba på det fria sätt som så är en så viktig del av mig och mitt liv, kunnat lära mig nya saker och som sagt fått möjligheten att komma nära och träffa så många fina och tokiga själar. Det går inte att sticka under stolen med att det är en himla speciell bubbla att leva i. En liten plats där saker och ting har en tendens att lixom kännas som hela världen, men samtidigt så skönt att låta tid och rum bara vara. Just nu känns det rätt märkligt att steppa ut ur denna bubbla, tiden är inne, det känner jag, frihetssökaren i mig behöver det och det där med att hitta distans till saker och sig själv känns också viktigt. Men samtidigt är jag också typ denna jords mest sentimentala människa, så småtårarna tycks lite titt som tätt fortfarande pressas fram där i ögonvrån när väl tankarna sätter igång eller varje gång jag kramat om någon för sista gången (obs för nu, inte för alltid, sådeså). Ja, märkligt det där att lämna det hela när en känt så mycket närhet dygnet runt, i allt och i alla.
 
När det kommer just till människorna så kommer mina ord verkligen aldrig räcka till, om än jag försökt (ni som vet, ni vet vad jag menar). Vi har många gånger påpekat att vi alla nog måste vara lite småknäppa som tar oss till lilla Kittelfjäll för att jobba, men kanske är det just det också som gjort det så himla bäst? Så många olika typer av människor, alla så unika, alla så underbara. Så fulla av överraskningar, perspektiv och saker att ge varandra. Har själv fått ut så mycket av detta fina fina Kittel Crew. Ni lever fortfarande kvar i både mitt hjärta, själ och tankar. Och som sagt, svårt att uttrycka allt detta, men jag hoppas de ord jag lämnade där hos er åtminstone var något, trots att det för mig bara känns som en liten liten del av vad jag egentligen viljat ge.
 
Hjärna och hjärta är just nu på flera ställen kan jag ärligt säga och om än jag får jobba lite med att väcka upp mig själv från vad som nu varit så är jag dock redo för nytt. I skrivandes stund är jag precis påväg att hoppa på mitt nästa äventyr som blir i Portugal. För mig handlar så mycket i livet om att upptäcka och det gör vi konstant om vi nu väljer att se alla små och stora ettapper som viktiga delar i livet. Att allt fungerar lite som små pusselbitar att stoppa i sin livsryggsäck värt att bära med sig. Kittelfjäll satte definitivt en egen prägel på mitt liv och jag är säker på det är något som kommer mötas igen. Många nya vägar har det skapat, både inom mig och hur jag ser på framtiden. Jag känner mig ju mest som mig när en låter livet flyta på av bara sig själv, men att inte tänka sig mer av detta känns rätt omöjligt i nuläget Så känns det verkligen, för det blev ju som lite bäst det här!? Som sagt, tänk var lite spontanta påhitt och beslut kan ta en ibland!
 
Men åter igen, all min kärlek och KRAM på er alla som delat denna säsong med mig. Och: på återseende!

RIDE THE COW






 


 


 







 
 
 
Ride the cow 2017. Friåkningstävling i Hemavan. 10-årsjubileum som grädden på moset. Bra dag. Nästa år vill jag också vara med. Hehe.

KITTELFJÄLL



 


 


 
 
Hello vänner! Länge sedan jag uppdaterat här nu trots att både det ena och det andra hunnit hända. Efter jul flyttade jag även till skidorten Kittelfjäll för att säsongsjobba här. Trivs sviiiinbra och börjar redan känna mig lite sentimental över att säsongen snart börjar lida mot sitt slut. Men det ska jag inte prata eller tänka på nu, hehe. Har även hunnit med en resa till Polen och Israel mitt i allt där jag också har en hel del bilder jag ska försöka publicera här.
 
Bilderna ovan är plåtade idag under en tur jag gjorde i goda vänners sällis. Jobbar bland annat som sociala medier- och fotoansvarig för Hotell Kittelfjäll, så vill ni följa mig där så kan ni alltid checka in @hotellkittelfjäll på både facebook och instagram. Eller som vanligt min egen insta @evelinaronnback som jag också uppdaterar härifrån. Pöss å kram på er så länge.

SILVANA IMAM


Fyra bilder från en spelning med Silvana Imam på Idun i Umeå. Grymt gig och grym person. Typ coolaste personen ever.

CHARLOTTE KALLA


Strax innan jul fick jag ett uppdrag att fota och träffa Charlotte Kalla som körde en träingsvecka uppe i norra sverige. Ödmjuk och tuff människa! Ett väldigt kul uppdrag var det också att få göra!

SURF 'N SKATE IN ERICEIRA



 




Lite mer bilder med bräda, på vatten och på land. För att se mer bilder från min senaste portugalresa, scrolla ner.

AMBASSADEUR WEEK - LAPOINT



 
Det råkade bli en till sväng till Portugal där i början på november. Så bara några dagar efter att jag kommit hem blev det klart med en ny resa. Ja så kan det gå tjoho! Och jag säg ju ba det, kärlek asså. Kärlek. Första tiden i Ericeira spenderades på Lapoint för en ambassadörsvecka. Så najs, superkul att få träffa allt och alla!
 
Efter det stannade jag några extra dagar i Ericeria, så även där blev det en liten bonus. Jag brukar vanligtvis vara en sån som grämer mig nå så fruktansvärt av att komma hem, men just den här resan var jag bara så himla tacksam och ja, som sagt, allt kändes ba som en bonus. Så tack livet och såklart tack till alla som är med och gör mitt liv lite extra spännande.
 
Ps. lite mer surf- och skatebilder kommer i nästa inlägg.

VILL DU SURFA?



 
Mycket surfbilder nu för er som följer mig, hoppas det är ok! Men, ville bara berätta: Jag har blivit ambassadör för Lapoint Surfcamps & Surfresoroch vill därför dela mig mig till er om att om ni själva eller har någon kompis som känner för att dra ut på kanske ert livs äventyr (wihooo!) kan ni boka genom min kampanjkod AMSEVRO så har ni också möjlighet att vinna er resa gratis. Har även möjlighet att arrangera gruppresor för rabbaterat pris.
 
Lapoint har vågsurfincamps på Bali, Sri Lanka, Costa Rica, i Marocko, Norge och Portugal och det går alltid att anpassa efter egen nivå - oavsett om det är första gången du surfar eller är mer erfaren. Jag kan varmt rekommendera detta från djupet av mitt hjärta. För mig har Lapoint varit en dörröppnare för en del i mitt liv som nu kommit att bli så himla viktig. Personligen blev jag hooked från första början och önskar att alla som vill ska få denna möjlighet också. På kort tid skapades en ny passion för mig som också blev något som känns för alltid, vilket också känner mig evigt tacksam för. Så tveka inte att höra av er till mig om ni har några frågor eller så. Jag delar gärna med mig!
 
ps. bilder ovan från Sri Lanka och Portugal. Mer bilder finns om ni skrollar lite neråt eller i arkivet på min instagram @evelinaronnback :).

LAPOINT ERICEIRA PORTUGAL - TWO

 
One more bunch of pictures from Ericeira. Scroll down or click here to see the rest :).

LAPOINT - ERICERIA PORTUGAL - ONE



Yo! Senaste två veckorna har jag spenderat i Ericeira i Portugal för surf och skönt häng. Helt amazing har det varit. Känts så hemma, och hade gärna stannat kvar. Men får nostalgias och få tillbaka lite av pirret i magen av bilder jag passade på att fota där borta. Två omgångar bilder får det bli, utan så mkt till bildbeskrivningar, utan den här gången får de tala för sig själv. Kram kram på er!
 
---
 
Pictures from Ericeira in Portugal. Stayed with Lapoint surfing camp, and couldn't have had two better weeks over there!

MANILA - SMOKEY MOUNTAIN + KRASCHAD HÅRDISK


Hallå där. Min senaste hårddisk har precis krashat, vilket gör mig lite nervös i magen då jag har så himlarns mycket bilder på den som jag inte vill bli av med. Har ju jobbat med så pass många olika projekt på senaste tiden och som ni kanske sett även innefattat mycket resande. Har inte särskilt mycket sparat på daton tyvärr. Nu går det väl endast att hålla tummarna att något går att rädda. Peppar peppar. Vi hörs när vi hörs.
 
Här ovan kan ni i alla fall se några bilder från Smokey Mountain - Filippinerna och Manilas största slumområde. En av mapparna som ligger på hårddisken. Mer bilder en annan gång om det nu vill sig.

SOM HEMMA FAST I KENYA

 
Om ni följt mig och/eller min blogg ett tag nu så kanske ni vet att jag sedan ungefär fyra år tillbaka spenderat en del tid i östafrika, framförallt Kenya. Många av mina projekt har handlat om människor och deras liv i slumområden eller andra platser där människor ofta lever under tuffa förhållanden. Här om året reste jag även till ett flyktingläger i Kenya som är ett av afrikas största läger där jag jobbade med ett dokumentärt fotoprojekt.
 
Men. Stort men. Något jag tycker är väldigt viktigt att prata om både vad gäller när jag försökt spegla livet i t ex slummen eller allmänt sätt när jag reser, är att försöka återge en bred bild av vad världens olika platser och länder har att visa. Personligen är jag rätt frustrerad över att media (iaf den media som oftast når ut) ofta visar en väldigt liten bit av vad som försigår eller hur läget ser ut i vissa länder. Flersidighet och perspektv saknas kan jag tycka.
 
Detta är något jag bland annat brukar snacka om när jag föreläser. Afrika har en tendens att talas om som om det vore ett land medan det egentligen är en kontinent med närmare 54 länder där både likheter och olikheter finns. Så, vad vill jag komma till? Viktigt att påminna sig om sånt här och ta gärna reda på mer information än den vi lättast nås av. Jag hoppas att jag som fotograf också kommer kunna fortsätta jobba med att själv kunna spegla den mångsidighet jag själv fått uppleva. Journalistik och fotografi har en stor roll i vårt sammhälle och som en del av det vill jag kunna finnas där för att ta vara på det och göra något utav det.
 
---
Ovan ser ni lite bilder ifrån hur jag kan bo. Hos min kära vän och samarbetspartner Yvonne. Känns lite som hemma fast en bit bort bara.

SOMMAR I NORR


Hej där. Jag vet inte riktigt vad som hänt med mig, eller jo, det kanske jag vet, men fotar sorgligt nog inte lika ofta till vardags längre. Men här är i alla fall några bilder från i sommar hittils. Jag pendlar mellan norrbotten och västerbotten där jag har jobb i båda länen. Men flänga gillar jag ju, så det passar mig rätt bra. Men hörrni, ha det gött, så hörs vi. 
 
Bilderna på mig (fyra och fem) är fotade av Anders Johansson.

UGANDA OCH RWANDA


I mitten av maj någon gång reste jag till Uganda och Rwanda (bilderna är endast från Uganda). Från början reste jag till Uganda tillsammans med en grupp från Sverige som har ett hållbarhetsprojekt i samarbete med kommunen Busia i just Uganda. Så jag var anlitad att dokumentera deras arbete.
 
Parallelt med detta har jag även påbörjat ett eget projekt där, så efter jobb hann jag få egentid att jobba vidare på mitt. Tanken var att komma hem med ett färdigt material men allt går inte alltid planerat utan det får bli mer långsiktigt istället. Kort sagt om projektet kan jag berätta att det kommer att handla om kvinnors situation i kommunen som gränsar till Kenya - vilket är en plats där just kvinnor är väldigt utsatta (b la våld, prostitution, HIV och aids är några saker som är vanligt förekommande där). Jag kom en bit på vägen, men det känns snarare som att jag fått byggstenarna inför framtiden och skapat ett kontaktnät.

Samma sak gäller Rwanda. Detta har varit ett land jag nu i många år drömt om att resa till så där var jag bara en riktig snabbis. Där har jag en dröm om att starta upp ett fotoprojekt om vad som hänt efter folkmordet som var där 1994 (för myyycket har hänt kan jag lova, otroligt lärorikt land att resa till, wow!). Ska försöka skriva ihop ett större inlägg om detta sen även om jag har mycket få bilder därifrån.
 
---
 
Pictures from Uganda (May 2016).
 
About one month ago I was hired to do some documentary work of a project in Uganda. But I'm also in the beginning of two new projects of my own - one about the situation of women in a border city in Uganda and another project about what happened after the genocide in Rwanda (1994). I hope I will be able to travel to both theese countries again soon so I can contnue with my projects. 

BRÄNNBOLLSYRAN 2016

 
Bättre sent än aldrig, men - under Brännbollsyran i Umeå jobbade jag som en av fotograferna i fototeamet för just själva yran. SÅ kul! Även om att stå och studsa i folkhavet ibland känns lockande så måste jag ändå få säga att så mycket roligare jobb än såhär kan ibland vara svårt att hitta. När jag på lördagen (söndag morgon snarare) packade ihop mina grejer för att dra hem kände jag mig lite sådär lagom lyrisk. Härligt när livet bjuder på sånt! Ps. yran är för övrigt grrrrryyyym - rekommenderar er att komma hit. En festival som växer och växer, så detta är något att inte missa helt enkelt! :)
 
--
 
I worked as one of the photographers for the music festival Brännbollsyran in Umeå. You can see more pictures on their facebook, instagram and webpage. The musicians/bands above are: Timbuktu, Miriam Bryant, Death Team, Ingrosso, The Chainsmokers, Cleo, Icona Pop, Silvana Imam, Panda da Panda

BERG I SRI LANKA


Sista veckan i Sri Lanka bussade jag och min vän Aaron genom bergsområdena i landet. Intensivt resande med nya städer/orter/byar i princip varje dag. Ofta är bussarna packade med folk och ibland blev vi tvugna stå upp flera timmar. Men det hade jag inte så mkt emot. Ser det som något skoj att vara med om. Plus att vyerna utanför fönstrena alltid var helt stunning, så färdena blev alltid väldigt intressanta.
 

 
En plats vi for till var ett ställe där det gick att vandra berget Adams Peak. Och jag må säga det var en speciell vandring minsann! Vi gick upp mitt i natten för att hinna upp till soluppgången, men det var vi inte ensamma om att tänka. När vi var där var det lankesisk semester så det var runt 40 000 andra som också gjorde samma. Vissa personer jag träffat under vägen var inte alls så förtjusta i denna typ av vandring men själv tyckte jag det var helt fantastiskt! Så intressant med alla människorna bara. Blev dock långa köer ibland, men vi hade blivit tipsad om en genväg bort från själva huvudleden vilket gjorde att vi slapp köerna upp.
 
 
På toppen fanns ett värmehus där folk vilade eller sov medan en väntade på att solen skulle börja gå upp. Vandringen för oss tog runt tre eller fyra timmar om jag inte minns helt fel.
 



Det är något väldigt speciellt med att komma upp till toppen av ett berg. Ah!
 
 
Efteråt var vi sisådär lagom trötta så vi båda somnade såhär eftersom vi råkat tappa bort nyckeln till vårt rum till guest houset. Woopsie. Hände oss två gånger, första gången Aaron, andra gången jag. Vi märkte under resans gång hur otroligt lika vi två är varandra gällande mångt och och mycket. Rätt fascinerande att hitta sånna personer tycker jag!=)


Stället vi bodde på vid Adams Peak var ett sååå mysigt guest house, kan typ inte ens förklara hur fint det var. Dessutom tog de hand om övergivna valpar. Green House kallades det så rekommenderar det om ni någon gång far dit. Tror vi lyckades få ett rum för typ 20 spänn var.
 

Ett annat fint ställe vi for till var Sigirya.
 

Där gjorde vi också en mindre vandring. Men vimsiga som vi båda är råkade det bli en rätt lång vandring ändå för vi gick fel och råkade gå förbi hela berget. Hittade bland annat en tom trädkojeliknande stuga - rätt creepy, kändes som något ur en skräckis eller nått. Men hur som skrattade vi lagom mycket åt vår extra prommenad. Kan ni tänka er, hur är det ens möjligt att passera ett helt berg utan att se det? Haha, puckon.
 

Aaron yogade alltid både morgon och kväll plus meditation på det (hur underbart!? Livsnjutare, oh ja!). Vanligtvis ville jag inte störa med kameran men här uppe sa jag åt honom att han inte hade något val för nu ville jag fota. Sen kunde jag tydligen inte låta bli att dra en pose jag heller.
 

Har tyvärr långt ifrån bilder från alla platser jag och vi besökte. Men var i alla fall ett väldigt spännande land att backpacka i. Själv hann jag mest bara spendera tid på sydvästkusten och i mitten av landet, men hade gärna sett ännu fler delar. Vackert och intressant på så många sätt!

THE DECENTS


Ett stort gäng med bilder från en photoshoot/jam session i Sri Lanka med The Decents. Rekommenderar varmt att söka upp dem på deras youtubekanal eller soundcloud. Hann bli hyfsat bortskämd med att få lyssna på dessa sköniningar under tiden jag var där.

LANKA LIFE


Jag tänker mycket på min resa i Asien, mest hela tiden faktiskt. Men tänkte i alla fall att jag kan leva kvar genom att lägga in lite fler bilder från Sri Lanka.
 

Första två veckorna gick jag på ett surf camp som heter Lapoint. Redan i början av det hela kändes det så himla himla rätt. Det kanske är tidigt att säga, men känner verkligen att jag hittade något som jag ville hålla på med typ för alltid. Blev fullkommligt knockad av det här med surfing, ah. 
 

Har inte jättemycket bilder från just surfingen då jag råkade formatera ett minneskort med typ alla mina bilder på allt sånt. Pucko-evve... Så nu vänder jag mig till er, om någon har något bra tips på program för att leta igenom minneskort säg gärna till!
 
 
Surfade morgon, kväll och dag. Där emellan kunde det se ut lite såhär ibland, haha.
 

I princip varje dag gick jag till ett ställe där jag köpte lunch av denna lilla man. Rotis, samosas och rice and curry. Dag ut och dag in, men gillade det så mycket.
 

Äventyrande har också funnits tid för även under camptiden. En dag bestämde sig jag och två av mina nya vänner för att ta en tågtur till okänd plats bara för att få testa på lixom. Finns ju ett uttryck som säger "resan är målet", så kändes det lite grann. Rätt fint om än lite klyschigt.
 
 
När lägret var klart drog jag iväg några dagar från Ahangama där jag tidigare bott, men bestämde mig för att dra tillbaka bland annat för att fira det Sri Lankesiska nyåret där. Så jag fortsatte hänga med människor jag lärt känna tidigare och hälsade på dem på Lapoint. Men jag bodde istället hos en familj på någon liten grön och skogslig sidogata som jag gick in på. Så fina var dom, de bjöd mig på mat och var allmänt jättegulliga och hade en superfin trädgård också.
 

En annan familj som bodde på samma gata bjöd också in mig till dem. Frun i familjen gjorde papayajuice till mig och gav mig sedan en hel papaya som färdkost, så fina<3. Pappan i familjen (minns tyvärr inte namnen utantill) berättade även att han tidigare varit militär under inbördeskringet i Sri Lanka som varade fån 1983-2009. Han berättade för mig att hans mamma brukade säga till honom "son, I know you don't want to do this, you don't want to fight" och att han då efter ett tag verkligen kom till insikt om att detta inte är något han ville göra. Så han bestämde sig för att fly till Tyskland där han stannade i tio år och jobbade i en liten gatubutik. Han berättade också att livet i Tyskland var tufft, men att han lärt sig mycket och att han under den tiden inte hade så mycket till val. När kriget var slut kom han tillbaka till Sri Lanka och har nu bott där i sju år med sin familj igen.

 
Hade turen att få lära känna dessa grabbar som även har ett band som heter The Decents. En kväll bestämde vi oss för att fota lite jammande på stranden. Bilder finns ute på Rockfoto för er som vill kika. Lär väl posta några här också så småningom.
 

Men efter några dagar där var det dags att ge sig ut på äventyr igen. Mötte upp denna härliga kis som jag lärde känna på Bali som nu också befann sig på Sri Lanka. Så sista tiden reste vi runt tillsammans kring de mer bergsliga områdena. Men jag tror jag tar de bilderna i ett annat inlägg. Denna post blev kanske nog lång som den redan är.

SRI LANKA JAG GILLAR DIG

 
Nä men asså helt serri. Sri Lanka! Har kommit rätt! Nu mer surfar jag morgon och kväll och bokstavligen älskar det. Så pass att jag vet inte riktigt hur jag ska klara av att vara utan det när jag kommer hem. Nä usch, vill inte tänka på hem än. Önskar jag kunde resa hela hela tiden, så är det bara. Nu ska jag gå iväg och ta vara på livet, längre uppdatering än så blev det inte denna gång. Kram.

Tidigare inlägg
Follow on Bloglovin

RSS 2.0